Jag skrev engång

Jag fick ett uppdrag i gymnaiset att skriva om mitt liv. Stora saker, mindre saker som har påverkat mig till den jag är idag. Jag kan inte minnas vart jag har lagt denna flera sidor långa text idag. Och det retar mig. Jag vill läsa den igen. Vet att mamma har läst den iaf. Hmm. Jag hade inga problem i gymnaiset att klara läxor och uppgifter. Men just denna kommer jag ihåg som grymt svår. Tårar rann ner för mina kinder. Jag vill inte påstå att jag har haft nå "värre" uppväxt än nån annan. Och det finns mkt saker jag skulle göra om, men jag kan inte ångra dessa nu. Jag lever med dessa saker varje dag. Framförallt känslan av att jag skulle pratat mer med min far. Frågat mer saker. Lärt mig saker av han. Jag bodde nästan hela min uppväxt hos mamma. Var några få månader som jag bodde hos pappa. Anledningen till det vet jag inte. Jag har alltid varit mammas flicka. Jag sov bredvid min mamma tills jag var säkert 13 14 år. Har inga problem att berätta detta för alla nu, men som en osäker 13 åring var detta jätte konstigt. Vänner har jag alltid haft. Framförallt Elin. Men det fanns en tid då jag inte fick vara med där heller. Men jag har aldrig straffat nån för det. Alla har verkligen varit välkommna hos mig. Stod alltid sex sju cyklar på gården. Och det är dessa vänner som finns närmast hjärtat, just för att de alltid har funnits där.
Jag har tappat många vänner igenom åren också. Jag kommer ihåg när Patrik alltid var hos mig med sin moppe. Och alla kvällar när vi lekte på rymmen, och alla var där. Skolgården var alltid full med barn, Även om det var 30 minus. Idag när jag är hem till mamma och hälsar på , Är den nästan alltid tom. Yttermalung är inte alls som när jag var yngre. Tomt , tomhet.
Jag har varit elak, så grymt elak. Jag har spottat på människor. Och jag är ledsen för detta idag. Hanterar mina känslor på annat sätt i dag. Jag gråter ofta, och det är okej. Förut skyllde jag mina känslor på nån annan .
Jag har snackat skit, skapat intriger, förstört. Tagit av sånt som inte var mitt. Jag har letat sätt att få uppmärksamhet på, Jag har utnyttjat. Jag har bråkat, oj vad jag har bråkat. Jag har hatat, hatat människor så j*vla mkt. Idag vet jag att den enda anledningen till att man hatar nån är att man är avundsjuk.
Jag har ljugit, påstått att jag var nån annan . Lekt att jag haft den perfekta livet. Är så grymt lätt att ljuga.
I dag ljuger jag inte, Jag tror på rå ärlighet. Även fast det i vissa fall gör lite för ont. Ärlighet varar längst.

Och nu lägger jag band på mig själv, kan skriva hur mkt som hellst. Och jävlar va skönt det är !

Kommentarer
Postat av: Sara

Du skriver så otroligt bra Nikolina!

Underbart att läsa din blogg!



// Sara

2010-04-21 @ 13:24:39
URL: http://www.munthers.se
Postat av: Anonym

härligt nina :)

Skönt å läsa hur du tänker, du är klok!

Fortsätt att skriva av dig dina känslor...de tror jag funkar på er (dig och din bror) :)

2010-04-21 @ 14:44:31
Postat av: Lina

Va fint skrivet och väldigt ärligt :)

Det är bra att man kan reflektera hur man har varit så man kan bli en bättre människa idag.

Ha det så bra!

Ps, har alltid undrat, hur kommer det sig att du var med i SVB? Är det nån slags uttagning eller vadå? ;)

2010-04-21 @ 17:13:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0